fredag 28 januari 2011

Att välja uppsatsämne

Ett litet tips till alla studenter som ska skriva uppsats om samhällsutveckling och stadsutveckling: Innan ni väljer ämne - scanna fältet och kolla hur många andra som redan skrivit uppsats om samma ämne. Fråga era lärare och handledare. Fråga de ni har tänkt intervjua. Och kolla med stadsdelsbiblioteken och stadsbibliotekets Malmöhylla.

Det finns populära ämnen som "alla" vill skriva om - och som det redan skrivits ett antal uppsatser om. Fundera på om det behövs ännu en uppsats om det ämnet. Red ut för er själva vad er uppsats kommer att tillföra för något nytt.

Diskutera också med er handledare eller med personer som ni ser som centrala intervjupersoner om de kan komma med tips och råd om närliggande ämnen som det ännu inte skrivits hyllmeter om.

Kanske kan ni vrida lite på frågeställningen? Välja ett annat geografiskt område? Eller utifrån de frågor som ni är intresserade av - komma fram till ett helt annat ämne?

Naturligtvis måste inte varje uppsats göra anspråk på att bryta ny mark, det vore för pretentiöst. Men att skriva en uppsats med samma eller snarlika frågeställningar och studieområden som det redan finns 50 eller 100 uppsatser om, kanske inte behövs?

Det kan också hända att de intervjupersoner ni ser som centrala för er uppsats, redan intervjuats 10-50 gånger om samma ämne. Ni riskerar då att de a) inte har tid att fortsätta prioritera detta inom ramen för sin arbetstid, b) inte ser nyttan med ännu en uppsats, hur viktigt ämnesområdet än är, c) tycker att man har pratat färdigt om ämnet efter att ha blivit intervjuad ett antal gånger och fått samma frågor, d) inte jobbar med ämnet längre och därför inte har tid att avsätta för att prata om det.

Med ett annorlunda ämne hade ni nått nya "färska" intervjupersoner - och kanske också kunnat skriva en uppsats som kunde vara till nytta för de som jobbar praktiskt med de frågor/det ämne uppsatsen handlar om.

Det är underbart som praktiker att få in studenter som ser med den utomståendes ögon på ett ämne som man jobbar med och som kan bidra med värdefulla perspektiv. Vilken c-uppsats eller vilket examensarbete som helst kan lära den mest garvade erfarna praktiker något - så länge den är välgjord och studerar/behandlar ett ämne som tidigare inte blivit behandlat alltför många gånger.

Lycka till med era uppsatser!

måndag 24 januari 2011

på spaning i stadsrummet: tovade mössor

En dag i vintras upptäckte jag en nyhet i Östra Sorgenfris samlade butikssortiment. Frisörsalongen i vårt kvarter hade börjat sälja tovade mössor. De skyltade med ett antal av dessa färggranna härligt luddiga förmodat varma gosiga huvudvärmare. Jag stod utanför skyltfönstret en bra stund, både den första kvällen jag såg dem, och några kvällar framöver. Tänk! Ett tillskott.

Ja, i en annars ganska påver miljö vad gäller synliga näringsverksamheter, var detta verkligen ett tillskott. Ungefär som en helt ny butik där det tidigare inte funnits någon. Jag berättade det hemma på kvällen; De har börjat sälja mössor hos frisören!

För mig var det den största förändringen jag upptäckt på Östra Sorgenfri sen jag flyttade hit i somras. Det säger förmodligen något om både mig och Östra Sorgenfri.

Vad gäller mig så är jag helt klart svältfödd på intryck i stadsrummet, präglad som jag är efter över 20 år på Möllevången och det så typiska där, med näringsverksamheter i bottenplanen; affärer, serviceinrättningar, matställen. Kanske är det det jag saknar mest. Att det är så mycket av bostäder här och så lite av annat.

på spaning i stadsrummet: nagelstudios

Den nyaste synliga trenden i stadsrummet vad gäller näringsetableringar måste vara alla dessa nagelstudios.

Man går förbi det ena skyltfönstret efter det andra där de lockar med nagelvård de luxe. I ungefär hälften av alla fönster kan man se nagelfixarna in action. Hur de sitter där och fixar med kundernas naglar.

Jag vet inte när den första nagelstudion i Malmö öppnade. Jag vet bara att det nu finns osannolikt många. Om det finns kunder till dem alla? Jag (som inte lackerat mina fingernaglar sen jag var sju år) är förvånad över att det finns kunder till en enda.

Vad fanns i alla dessa lokaler innan? Jag minns inte.

Vad säger detta om vår tid? Jag vet inte. Men uppenbarligen finns det tjänster vi människor inte visste att vi ville ha, eller betala för, förrän vi ser dem materialiserade och konkretiserade i en skyltfönstervänlig lokal.