lördag 3 april 2010

hyresrätten måste utvecklas, del 3: Ett boende ska fungera i vardagen

Har alldeles glömt att lägga ut min marskrönika från Efter arbetet.


I söndags kom jag att tänka på Mormors och Morfars skafferi. Mormor och Morfar bodde i Ängstuga på landet i Östergötland. Huset var enkelt. Ur kranen i köket – den enda kranen för övrigt - rann bara kallvatten och utedasset låg en bit in i skogen. Men trots att det mesta av moderna bekvämligheter saknades, var det ett funktionellt boende med stora förvaringsutrymmen och så då det stora härliga skafferiet.

Jag brukade gå in där ibland när jag var barn och andas in den äppelsvala doften. Det var inte bara burkarna med Mormors finska pinnar som lockade, även om jag passade på att ta en i smyg. Det var lika mycket rummet i sig. Det var en sinnlighet med det. Kanske är sinnlighet för mycket att begära av hyreslägenheter idag. Men varför i hela fridens namn har man åtminstone inte tagit med sig de erfarenheter av funktionell inredning som fanns på den tiden?

Det var en visning i ett hyresradhus som gjorde minnet levande. I detta praktiska radhus fanns nämligen ett funktionellt skafferi. Ett helt skåp, inget tramsigt överskåp. Skafferiet i radhuset var naturligtvis inte magiskt och väldoftande, och man kunde inte gå in i det. Men det var funktionellt. Och det räcker långt. Vad jag inte förstår är varför man behöva flytta till hus för att vara garanterad ett skafferi och schyssta förvaringsutrymmen.

Ett skafferi är visserligen bara en detalj. Men det är en detalj som handlar om – och påverkar oss i - vardagen. I vår nuvarande lägenhet, liksom i alla tidigare lägenheter jag bott, har man att välja på att knöka in torrvarorna i ett överskåp eller i plåtskåpen som är belägna ovanpå kyl och frys. De där plåtskåpen rymmer visserligen rätt så mycket eftersom de är djupa. Men om man fyller dem inifrån och ut finns det ingen chans i världen att man vet vad man har därinne. Dessutom vill det till att man inte är kortvuxen för då måste man ha stege för att nå upp. Och även för personer i medellängd är det svårt att få grepp om innehållet, i bokstavlig mening. För att ha koll på vad som finns måste man skriva långa listor – eller ha ett perfekt detaljminne. Annars är risken antingen att varorna blir för gamla eller att man går ut och köper nytt av det man redan har.

Att vilja leva miljövänligt kan också försvåras av att man bor i hyreshus. Att sortera komposterbart avfall i en kompost går inte. Då måste fastighetsägaren först bestämma sig för att just det huset och den stadsdelen ska omfattas av ett miljöprojekt. Och om fastighetsägaren redan har ett miljöprojekt någon annanstans så kanske fastighetsägaren säger att det inte går att starta ett till, åtminstone inte ännu på ett par år. Det var det svar jag fick när jag hörde mig för en gång. Om jag vill spara på energi och inte använda torkskåpet i tvättstugan måste jag hänga tvätten blöt i mitt eget vardagsrum. Jag önskar att det istället fanns ett utdragbart torkställ under köksfönstret och att mina lakan kunde få vaja sig torra i vinden där, och att jag kunde få ta in dem och känna doften av sommarvind.

Det är viktigt att förespråkare för hyresrätten är så offensiva som möjligt, på alla plan. Man har kommit igång en del när det gäller opinionsfrågorna, men det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller visioner, kreativt tänkande, handlingskraft och boendedialog. Hyresrätten ska inte vara en boendeform som en del boende väljer bort för att vissa enkla funktioner inte går att åstadkomma.

Som boende i hyresrätt måste man ges utökade möjligheter att få sina önskemål om ett gott boende uppfyllda. Man måste i betydligt större utsträckning kunna påverka sitt boende som ju är en så stor del av ens vardag. Det räcker inte med möjligheten att kunna välja golv och tapeter eller olika vedertagna tillbehör, eller att välja att avstå från underhåll.

Det behövs en rejäl portion nytänkande. Och det behövs fastighetsägare som är öppna för att testa och experimentera och som inviterar och varmt välkomnar boende i den processen. Vi som bor i hyreshus är trots allt experter på vad som funkar och inte funkar med den här boendeformen. Det är samhällsekonomiskt ineffektivt att inte ta tillvara vår kunskap.

Inga kommentarer: