det bästa med Möllevången

I somras, när vi fortfarande bodde på Möllevången, smet Gosan, vår äldsta katt. Vi gick runt på gården och ropade efter henne, tog en runda runt kvarteret och spanade.

Barnen, inte bara på vår gård, utan även på granngårdarna, involverades i spaningsarbetet. Inte på vårt uppdrag. Det var de underbara killarna på vår gård som förmedlade budskapet: Katt försvunnen. Vips var barn på tre gårdar i kvarteret engagerade i uppdrag hitta Gosan. Budskapet spreds via barn som ropade till varandra, barn som kröp under planket till varandras gårdar och klättrade över en annan del av planket till en annan gård. Min dotter blev insläppt på ena granngården för att leta där och när hon hade gått lovade barnen att fortsätta hålla utkik.

Lite senare på dagen när jag satt med räkor som lockbete ute på gården hördes en spejare från en av granngårdarna ropa att hon såg Gosan. Detta blev signalen till mig att vifta lite extra med räkskålen och kalla på henne så lockande jag kunde. Så kom Gosan travande, följd av en ivrig spaningstrupp bestående av ungar från tre gårdar som hade förenats i detta uppdrag.

Jag tackade dem så innerligt förstås, rörd av deras omtanke. Och rörd blir jag fortfarande när jag tänker på det. Att de engagerade sig för att hjälpa oss att hitta vår katt. En sak med de underbara ungarna på vår gård, som vi ju kände lite grann. Men grannflickorna på de andra gårdarna – dem kände vi inte. Det gjorde däremot barnen på vår gård, och det var tack vare deras upparbetade kontakt, det är jag säker på, som tjejerna kom att hjälpa oss att hitta Gosan.

Så där kan det gå till, i hyresrättsbestånd mitt i det som sägs vara den anonyma storstaden. Socialt kapital kallas det med ett snyggt samhällsmodeord.

Det finns strömningar i samhället som tycks tro att den här sortens tillit, engagemang och gemenskap bäst växer till sig i bostadsrätter eller i byar eller välordnade villakvarter. Jag tror att det är fel. Jag tror att det finns subtilare former av jordmån än så. Och det vore bra om alla som jobbar med stadsutveckling är varse om just den här sortens värden, och väl medvetna om att det inte är upplåtelseformen det hänger på.